Jag förtjänar inga julklappar i år
Igår var jag i Kista Galleria blev jag stoppad av en knappt vuxen man med en sån där helylleuppsyn.
- Hej hej har du tid bara en kort stund?
Jag börjar vifta avvärjande med händerna och göra sånna där grimaser som antyder att jag egentligen inte vill prata med honom, men vi hade ändå haft så mycket ögonkontakt att jag inte kunde låta bli att stanna.
- Vet du vad som är den vanligaste dödsorsaken bland unga kvinnor i blablabla?
Här tror jag att det är någon typ av frågesport och gissar på både stympning och misslyckade aborter. När helyllekillen säger att det är fel, men nära så tar jag det som en uppmaning att fortsätta gissa. Efter några misslyckade gisssningar så avslöjar han svaret (komplikationer vid förlossning).
- Det här kan man hjälpa genom blablabla, men vi i Amnesty behöver fler medlemmar som blablabla.
Och här förvandlas jag till en hemsk person. Jag ljuger och säger att jag redan är med i Amnesty eftersom jag inte orkar med att prata längre.
Hade jag trott på himmel och helvete så hade en sån här grej definitivt kvalificerat mig till det sistnämnda. Dålig, dålig, dålig medmänniska.
Jag känner en kille som känner en kille som har en syster...
Pensionärsprogrammen och jag
Hur ska detta tomrum fyllas? Med SVT Play såklart, jag har missat sex avsnitt Doobidoo som jag måste hinna med att marathontitta på de kommande fredagkvällarna innan de försvinner från playen.
Så när ni frågar om jag vill hitta på något i helgen och jag svarar att jag redan är rätt uppbokad så förstår ni varför.
GOD gärning
In your faces alla ni som säger att karma inte lönar sig.
Började dagen med en god gärning och nyss dök den här upp på mitt skrivbord:
Goda gärningar smakar gott
4 timmar senare:
Tack vare flitiga kollegor och en strong insats från undertecknad är den där asken slut nu. Och jag vill aldrig äta choklad igen, den var mig övermäktig. På riktigt. Jag dör just nu stora chokladdöden och kan knappt andas.
Nyförlovade
Bäste Criss har friat till finaste Josse och mina tårkanaler är programmerade så att det bara behövs att någon säger "bröllop" så börjar de fyllas. Fatta då hur det forsar när sånt händer i den närmaste kretsen?

En himla massa grattis till er båda!
Varning för käcka husmorstips
Jag har oftast med mig matlåda till jobbet och vill gärna ha sallad till den men tycker att det är jobbigt att stå och dutta med massa olika plastlådor här hemma. Det går såklart att köpa en sidesallad nere i restaurangen, men det blir dyrt och tidskrävande i längden. Lösningen på det är en jättebra salladsskål (Tupperware såklart) som jag gör iordning en hel veckas sallad i och tar med till jobbet.
Det kommer bli mycket soppa i veckan så det blev en matig sallad med både fetaost och kidneybönor i.


Fräsch och färgglad lyfter vilken måltid som helst!
Fördel med ordning och reda
Idag fick vi allt - lite blod, en del tårar och jävligt mycket svett
Sen spelade jag vidare med en näsa som svällde i realtid.
I vanliga fall så brukar de hårda skotten hamna på benen men idag fick de in några fullträffar på armarna också. Kan vara så att de lyckades få till den tydligaste innebandybollsavgjutningen någonsin. D.v.s. man ser inte bara märket efter hålen i bollen utan också från de små groparna i plasten. Väl skjutet!


Bilden på bollmärket måste vara större för att ni ska förstå hur ont det gör
Nyår
Oskar
Ni vet väl att jag har kändisspottat Linnros på blåa linjen? Vill man se tunga hiphopkillar är det blå man ska åka. Men har du otur är det bara Sean Banan som dyker upp.
Oskar, spela den här på onsdag så blir jag glad.
Ingen jul utan Liseberg
Helen och Billy
Och visst borde väl Barpianisten vara den svenska tolkningen av min favorit Piano man?
Här är Sjöholms version av den klassiska She's always a woman
Julbordsförberedelser
Jag hoppas att hälften av det jag vill ha är slut för det finns inte en chans att jag ska få i mig allt det här:

Nu!
Kön till Strand var tydligare längre än längst så vi gick till rätt nyöppnade Nu! på Kungsholmen. Fuldansade mest och jag råkade ge en kille näsblod genom att köra upp ett sugrör i näsan på honom. Andra gången det händer och då gör jag det inte ens med flit.


En studie i fuldans
Ett borttappat grattis

För inte kan väl Märta eller hennes pappa ha slängt det med flit?
Baciller
Genom att titta på andra så har jag lärt mig att man inte äter det man råkar peta av från tallriken ut på bordet. Skulle jag aldrig fått för mig att göra på egen hand.
Häromdagen stod jag vid diskbänken på jobbet och skivade upp lite gurka. Mig veterligen finns det bara en skärbräda på kontoret och förutom att den är stor och otymplig så var den inom synhåll just då.
-Ehh, ska du äta den där gurkan?
Ja tänk för att jag ska det. Den där diskbänken är ofta så översvämmad av diskmedel att den är förmodligen renare än den där skärbrädan som någon handdiskat lite halvhjärtat.
Men faktum kvarstår, måste bli lite mer på min vakt mot baciller. Det är inte socialt accepterat att skära gurka var man vill och låna tandborstar till höger och vänster som jag gör.
Krämpor
Men, imorse på innebandyn hade jag glömt mina knäskydd. Spelade ändå och kunde hålla igång hela timmen utan att känna av mina knän. Det var ett hallelujamoment.
Julpynt
Kalendern fylls med glöggfester och julbord. Eftersom den redan är fullbokad så hoppar jag min pyntkväll i år. Har tre-fyra flyttkartonger fulla med pynt så jag tror att jag kommer klara mig ändå.

Någonstans preciiis innan det här går min gräns
Motivation kan se lite olika ut
Jag är noll sugen just nu, men det är inte kroppen som är trött egentligen utan bara sinnet. Det kommer att kännas bra när jag väl är ombytt och klar. Och om jag bangar träningen får jag inte köpa några nya innebandyshorts (det är alltså ett straff att inte få göra av med pengar).
Jag behöver nya shorts, alltså går jag och tränar.

Men allra, allra helst skulle jag vilja ha ett par sånna här. Finare inneskor får man leta efter. Kanske en bra present till mig själv när jag, om en månad, firar ett år på innebandyplanen.
Jasmine vs. Slasket 1-0

Hur man enkelt känner sig oövervinnerlig tidigt på morgonen