Är det inte konstigt hur saker och ting blir. Min farbror dog idag, inte ens fyllda 70 år.

Jag gråter inte, vi hade inte den relationen. Men nu är alla på min pappas sida borta och det känns...konstigt.

Hur mycket betyder egentligen bakgrund, släkt och liknande. Är det inte i nuet vi lever? Borde man inte vara klar med det som varit, lärt sig och gå vidare. Jo, men å andra sidan så är det ju bakgrunden som man kan dra lärdom av.

Knepigt det där.