Ovanlig promenad

Igår chockade jag alla runt omkring här och begav mig iväg på en promenad, jag gick alltså längre än ut till parkeringen :) Skulle bort till Coastal Village och hälsa på de andra svenskarna, Jenna R frågade upprepade gånger om jag ville ha skjuts, men jag stod på mig och gav mig ut i värmen.



Det var en promenad på ungefär 45 minuter, världigt varma 45 minuter men det var skönt. Mötte inte en enda person under tiden, alla tar bilen överallt här.

Här ocg var hade de lagt ut nya plattor på trottoaren, på ett ställe var den fortfarande mjuk och sånt kan man ju inte bara gå förbi utan att göra något åt:



Nu: Taco dinner
Sen: Halloween Party!

Fries

Jag vill aldrig äta vanliga fries igen. Bara sweet potato fries, ok? Hoppas att inköpsansvarig på Luthagens Livs läser min blogg och ser till att fixa fram det i frysdiskarna tills jag kommer hem.


Dokusåpa

Dags för en ny dokusåpa kanske? Kollade precis på Screem Queen, där tjejer tävlar om en roll i en skräckfilm. Nu kollar vi på School of Love - Charm School, rocktjejer som ska förvandlas välartade damer. Sa jag att de hatar varandra också? Tjejslagsmål är obligatoriskt.

Oj, nu visar de reklam för Celebrity Rehab, hoppsan där svimmade en B-kändis på köksgolvet.

Visst håller ni tummarna för att det här kommer till Sverige?

Framme :)

Jag mår bra. Jättebra :)

Flyget från Arlanda blev två timmar försenat (som tur var slapp vi flyga in en reservdel från London) vilket inte ökade mina chanser för att det skule gå bra i Atlanta.

När vi fick gå på planet igen slog jag på min mat-och-sov-klocka, sov, vaknade av matvagnen, somnade igen, vaknade och åt, osv. Så får man tio timmar att gå.

Väl på plats på världens största flygplats (!) var jag snabbare än blixten, det var många som hade bråttom till sina flyg så det blev gemensam språngmarch till passkontrollen. Som tur var gick det snabbt, killen i disken sa inget om mitt gamla förstörda visum och jag hade hyfsat bra flyt vid bagagebandet. Checkade in väskorna igen, kollade upp var min gate var.

Den låg på andra sidan, lite mer än en kilometer bort. Ny joggingtur.

Tack vare min utmärka kondition (hahaha) så hann jag fram och hade t.o.m tid över för att köpa mat och ta med den på planet.

Fort Myers lilla flygplats var ingen match efter Atlantaäventyret och det var såå kul att se Jenn som var där för att plocka upp mig.

Åkte hem till henne, satt uppe och skvallrade halva natten. Sov sött på bäddsoffan och käkade pancakes med sirap till frukost. Nu är jag i skolan, är kallt ute idag (20 grader) så jag ska hänga här tills hon slutar. Ikväll blir det shopping och mysig middag hemma.

It's good to be back!




Glöm inte

Uppdaterad lista 10 timmar timmar senare



Viktiga saker att göra under dagen:

  • Packa (på riktigt, nu på dagen, helst inte inatt) Snudd på färdigpackad, DET är en stor bedrift
  • Jobba (jo lite, sen ska jag ha semester på riktigt) Yes, gjort allt jag skulle
  • Baka (i mån av tid, annars; var kan man köpa lussebullar?) Ok, det här struntar jag i, de får choklad istället
  • Åka ner på stan, lämna tillbaka strumpbyxorna och hitta nya. Noterar det här som avklarat
  • Städa (viktigt, annars kommer mamma göra det när hon hämtar posten, stackars mamma) Ska diska iaf, strax
  • Vaxa benen, kurera läskiga blåsorna och försöka att inte låtsas om huvudvärken från hell. Huvudvärken är borta (har ersatts av resfeber), blåsorna ser bättre ut och benen ska jag ta tag i efter diskningen
  • Hitta borttappade saker som jag måste ha med mig (BH-band, iPodladdare, resekudde) Humm, det faktum att inte de har dykt upp än kan ha med den uteblivna städningen att göra
  • Fylla i viktiga flygpapper hemma (för att inte bli stressad på flygplatsen) Var kan jag ha lagt dem då?

Statistik

Flitig besökare?


Ze bra i sängen

Förut när jag gick och la mig på kvällarna brukade de oftast ta ca 10 sekuder från det att jag lagt mig tillrätta i sängen, plockat fram boken/datorn tills jag kommit på att jag glömt glasögen på byrån/i vardagsrummet/vid handfatet. I det läget orkar jag inte kliva upp igen och leta efter dem utan tröttar istället ut ögonen genom att omedvetet kisa litegrann för att se texten/skärmen.

Men nu har jag åtgärdat det. Har letat upp mina gamla glasögon, som är lite för små och ganska mycket snea, gett dem en given plats på sängbordet och döpt dem till sängglasögon.

Lathet leder till lösningar



Naturligtvis fnissar jag för mig själv över den ordvitsiga rubriken (Ze bra, Zerba! Ha ha)

Skönt med stöd

Nu blir en til bock i den erfarne resenärens check-lista, idag köpte jag stödstrumpor inför de kommande flygturerna.

Fast de verkar svårmonterade, krävs fler steg för att få på sig dem än det gör att skruva ihop en IKEA-möbel:



Jaja, bilden är spegelvänd, men ni kan ju se bildrutorna och själva räkna ut hur många steg hela pådragsningsprocessen består av.

Blåsor

Känsliga läsare som inte vill läsa som läskiga saker som skavsår och blåsor kan väl klicka sig vidare till något äldre, lite trevligare inlägg som det här med den roliga listan.

Ni andra kan fortsätta läsa.

Gick till jobbet med högklackade stövlar, det brände mer och om trampdynorna (längst fram, under foten, precis innan tårna) men jag gick på. När vi skulle låsa upp dörren till kontoret fick jag nog och slet av mig skorna. Det skar som små knivar när jag tassade upp till översta våningen, satte mig i stolen och tog av strumporna. Förväntade mig att fötterna skulle stå i brand eller liknande och det var inte långt ifrån, en promenad på 5 minuter hade orsakt en blåsa på varje fot som hade storleken av en femkrona.

Aj.

Väntade på att apoteket skulle öppna så att jag kunde hasa dit och köpa Compeedplåster.

"Men de där strumpbyxorna kan du inte, det är ju hål där bak". Toppen. Tur att Petra var uppmärksam iaf annars hade jag väl gått runt så hela dagen.

Det skulle vara stört omöjligt för mig att ta mig ut på stan i stövlarna igen, min tanke var att linka ut i innetofflorna och låtsas som att det är inte är något konstigt med det. Tur att Kims skor passade så att jag slapp se både halt och förvirrad ut när jag gick (förlåt, linkade fram) nerför Drottninggatan. Fixade Compeed, nya strumpbyxor och nya skor. Bra det.

När jag satte på de där stora plåstren var det knappt så att de täckte blåsorna, bara så att ni förstår hur läskigt stora de var.

Haltar runt resten av dan och när jag står med cykeln står vid rödljuset på väg hem från stationen kan jag bara tänka på hur skönt det ska bli att få komma hem, lägga fötterna i högläge och stanna där resten av kvällen. Mitt i dagdrömmen om min fotpall så tappar jag balansen när jag ska ta fart för att trampa vid grönt. Jag parerar stiligt cykeln och underviker att ramla, MEN för att inte ramla måste jag snabbt sätta ner höger fot (där den största blåsan sitter). Tårarna är inte långt borta när jag känner hur jätteblåsan går sönder.

Innanför dörren hemma sätter jag mig direkt på golvet, sliter av strumpan och beskådar det blodiga Compeedplåster som täcker den trasiga huden som en gång i tiden höll ihop min trampdyna.

Jag gick runt med brutna ben i foten i två månader innan smärtgränsen var nådd, men det här...Det här gör så mycket mera ont.

Kronan på verket

Kolla! Nu ska jag Hallweenskrämma amerikanarna ända in i kaklet.


Irriterande 2

Det är inte många ätljud som jag klarar av, men det finns ett som är riktigt jobbigt; sörplandet. I vissa fall så låter det t.o.m högre än smaskandet.

Jag har ingen förståelse för varför man måste sörpla. Om något är för varmt för att dricka utan att sörpla i sig det finns en perfekt lösning; vänta till det har svalnat lite. It ain't rocket science gott folk!

Och just det, skippa sugröret och plocka fram en sked istället när du dricker milkshake om du inte har lärt dig hantera kombinationen trögflytande vätska och sugrör.


Will it be like back in the days?

Dagens Atlanta-tips: Rundvandring på CNN, det vore ju hur ball som helst, komma bakom kulisserna på den mest globala av globala nyhetsrapporteringar på tv.

Det kan verka lite konstigt att jag hetsar upp mig mer inför att åka till Atlanta än mitt egentliga resmål; Fort Myers. Fast Fort Myers i sig känner jag ju till, det som kommer göra det så underbart att åka dit är ju människorna (ok, Bud Light och Applebees också). Det är ungefär som att åka ner till Göteborg eller Halmstad, det ska bli kul att återse människor och platser som jag saknat. Atlanta är något nytt, därför jag tjatar om det.

Fast jag är lite rädd också samtidigt. Tänk om det inte kommer kännas som förut att träffa alla? Har vi fortfarande massa gemensamt? Kommer det bli tyst och pinsamt? Måste vi anstränga oss för att det ska bli "som det var förr"? Så där är det alltid när jag ska åka någonstans och hälsa på folk jag inte sett på ett tag, rädd för att man ska träffas och inse att man inte passar ihop som kompisar längre.

Fast när jag läser Jenns mail och det slutar så här "I am seriously so excited to pick you up and give you a BIG hug!!" så känns det inte så läskigt längre eftersom jag vet att hon bara skriver seriously när hon verkligen vill understryka att det är så.



I seriously love her!

Atlanta

Nu är det bara en vecka kvar tills jag lämnar den svenska hösten och åker till den något soligare hösten i Florida. Häromdagen kollade jag igenom min bokning ordentligt och upptäckte att jag har ju nästan ett helt dygn i Atlanda.

Sååå, vad gör man i Atlanta? Jag kommer dit vid 18-tiden och sen går planet till Sverige kl 19 nästa dag. En natt och en dag alltså, ge mig tips.

Badbibeln

Ahhh, söndag! Det betyder att det finns tid för ett bad. Vill ni se hur det går till bakom kulisserna? Hur man förbereder de här sköna stunderna i badkaret som jag alltid tjatar om. Ok, here goes:

Ett: I med något lämpligt i vattnet som badbomb/badsalt/badolja/badkula, allt som börjar på bad- helt enkelt.


Idag blev det en väldoftande ros som här håller på att luckras upp


Två: Se till att ordna med lämpligt snacks, jag brukar köra på popcorn, men just nu hade jag inga hemma. Istället blev det små kycklingspett (ni som var med Hultsfred -07, första kvällen, det är sånna där som vi tjuvgrillade) i sötsur sås.


Glöm inte nackkudden, vägen till äkta badkarsnjutning


Tre: Underhållningen. När jag inte läser i badkaret brukar jag kolla på serier, allra helst Dr Quinn. Datorn ställer man in sist, se till att den inte blir blöt! Jag brukar dra för draperiet så att det skyddar datorn, men jag kan ändå se skärmen. Finns det inte möjlighet att bada med öppen dörr så skippa datorn eftersom du inte vill utsätta den för fuktighet.


Torrligg gärna badkaret innan så att du vet att stolen/pallen är är lagom hög


Fyra: Två timmar senare kryper jag upp och för att behålla värmen drar jag snabbt på mig ett par raggsockor, se upp för sånna som sticks.


Det här är par pingvinprydda, stiliga sockor från Tallin

En rosa kiosk i Enköping

Lördag morgon åkte jag till Enköping för att "jobba". På Kioskbolaget uppmärksammande Rosa Bandet och gjorde sitt för att visa sitt stöd i kampen mot bröstcancer.

Fiskdamm, ansiktsmålning, rosa godis, loppmarknad och chansen att få måla om hela kiosken på insidan gjorde det till en trevlig dag för ett otroligt viktigt ändamål!


Myskväll

Mötte upp Tove efter jobbet och vi prakerade oss på Café Linné ett tag innan vi gick hem hit och drack öl och kollade på film.

Det blev en musikal vi tittade på och det är så trevligt att gå och lägga sig efter att ha sett en musikal, man gnolar på låtarna tills man somnar och törnar in med den där feelgoodkänslan som säger att livet blir lite enklare om man bara brister ut i sång då och då.


Svårtuggat

Satt och funderade på om jag skulle ta lite mera mat, la upp fötterna på bördet för att verkligen tänka igenom beslutet.

PANG!

Nähä, blir nog ingen påfyllning.


Gardiner

När jag själv hela tiden skjuter upp det till morgondagen så är det tur att jag har snälla föräldrar som tillbringar halva dagen i min lägenhet och sätter upp gardiner.

Orange och brunt, det är fint det!

Västkustweekend

Är det inte konstigt att det kan finnas så många härliga människor och jag känner allihopa? Det var en stressig västkusthelg men för mig var den som ren terapi.

Ost, kex och vin i Tessan och Anderas nya fina lägenhet på fredagen. Den luktade "dom" och jag kände mig hemma där efter fem sekunder. Hur mycket har jag inte saknat sånna här kvällar med dig/er?

Slappt och shopping på lördagen, Halloweenoutfiten börjar arta sig! Lunch på stan och sen tåg till Halmstad. Helena mötte mig på stationen och vi hann med en fika innan jag begav mig till Babs kräftskiva där gamla byggavdelningen väntade. Underbart att träffa hela gänget igen och visa dem att man ska äta hela kräftan :)



Helgens enda bild föreställer mig och min gamla chef. Inte så lite sliriga.

Kom lite vilse på min vingliga färd hem till Ullis där jag skulle sova. Var skrämmande nära att jag hamnade i en främmande trappuppgången. Åt frukost med min ex-kombo när hon kom hem och jag beklagade mig ynkligt över hur dåligt jag mådde. Helt självförvållat.

Blev en solskensglass med Jessica innan tåget tillbaka till GBG skulle gå. Kom upp dit och mötte upp mkvarna+Josse och Criss. (Bakis)pizza först, hangout innan bion och sen så såg vi Patrik 1,5. Skjuts tillbaka till stationen, klockan var nära midnatt och jag satte mig på en buss tillbaka till Stockholm.

Som ni ser så var det inga extraordinära aktiviteter jag ägnade mig åt, men det var just det; att få göra vanliga saker med människor som jag saknat så mycket känns väldigt speciellt när man inte får chans att göra det så ofta.

Geografi-geni

Igår var det en MYCKET trevlig AW på Inferno. Det som skulle bli "två glas" blev många fler. Vi skulle alla upp tidigt idag, men man ville liksom inte gå hem. "Vi tar vl ett till?" var frasen som upprepades några gånger, ända til jag var tvungen att gå till det sista tåget. Blev lite stressigt och då kommer jag på att mitt SJ-kort ligger kvar på kontoret. Som tur är så ligger Inferno (den blåa pricken på kartan) ca 200 meter från kontoret (på Kammakargatan, precis till vänster om Drottninggatan) så jag skulle hinna om jag sprang. Börjar alltså springa, efter ca 100 meter stannar jag upp, tycker att det ser lite konstigt och mörkt ut men tänker att det måste bero på att alla affärer på Drottninggatan har släckt sina lampor.

Springer lite till till jag inser att jag är på fel gata, Istället för att springa nerför Drottninggatan och vika in på Kammakargatan så har jag sprungit längs med Tegnergatan och är på väg mot Sveavägen (den blåa streckade linjen) som ligger åt det motsatta hållet som jag skulle åt. När jag springer tillbaka står mina kära vänner kvar utanför Inferno och viker sig dubbla av skratt.

Jag förstår dem. 



Med nöd och näppe (sträckte minst 17 muskler på vägen tror jag) så hann jag upp på kontoret, hämtade kortet och tog sedan sällskap med Malou och Mattias till centralen och kastade mig på det sista tåget hem.

Sparka som en tvååring

Jag vill sparka omotiverat som en stövelklädd tvååring på sätet framför mig. Eller helt omotoverat är det ju inte, tjejen framför har fällt sitt säte till max så att inte jag får plats med min dator. Därför vill jag sparka, dra henne i håret och kanske nypa lite i hennes överarm så hon fattar att jag har suttit och irriterat mig på det här ett tag.

Fast de här negativa känslorna kommer att försvinna snart när jag får återse saknade ansikten, dricka vin och må gott i helgen.


Jätteyoutube

När du tycker att youtubes vanliga format är lite för klent: http://mrdoob.com/lab/youtube/superHD/

Klyscher

Hur många av de här klyschorna och utfyllnadsorden använder man sig av lite fööör ofta?

Sätt på volymen och lyssna:
Klyscherizer 2000

Mötesfix

Ska på möte på ett kontor där det sitter massa programmerare och utvecklare, klart man anstränger sig lite extra:




Tomma tankar på tåget

På väg hem, lämnar kontoret för att ta sista tåget hem. Är så där trött och tom i huvudet som man blir om man har koncentrerat sig under en lång tid i sträck. Orkar liksom bara stirra rakt fram (lögn, har jobbat hela tågresan, fast utan att tänka. Typ). Nu tittar jag på den här videon om och om igen, låter de sista vettiga tankarna försvinna i takt med att streckgubben förvandlas framför mina ögon. Bäddar in hjärnan i sockervadd.

Härligt.


Det blir en väldigt jobbig känsla...

 ...när man sover på tåget, drömmer att man är på väg hem från jobbet och ska få lägga sig. Vaknar av högtalarrösten som säger att man är framme vid slutstationen: Stockholm.

Det var ingen sanndröm, En hel jobbdag väntade.

Efterlysning

Är det någon som äger en luciakrona och har lust att låna ut den till mig över Halloween? Har nämligen min kostymidé klar, ska vara död, knivskuren lucia. Lagom läskigt, lagom svenskt och med kortare luciasärk än vad man brukar ha så kommer det också bli lagom slampigt (ett måste om man ska fira Halloween i USA).

Utlovar lussekatter till den som har en luciakorna att låna ut!

Tankar i tvättstugan:

Starka färger tar ut varandra, därför kan man köra dem i samma maskin:




Ser att närmaste grannen (som har klagat i efterhand på att det var för högljutt under 80-talsfesten) har tvättiden efter mig. Vill helst undvika dem, får inte glömma att utrymma tvättstugan i tid.


Saturdays to do-list

Borde ha gjort idag:
  • Sova länge
  • Städa + kolla om tvättstugan är ledig
  • Handla mat (äger bara frukostmat)
  • Kolla på film (riktig film, inte bara Dr Quinn)
  • Jobbat

Har gjort idag hittills:
  • Sov galet länge (får tyvärr inte pluspoäng för det)
  • Jobbat
  • Kollat på Dr Quinn (ingen riktig film än)
  • Mailbombat Tessan med kortfilmer


Har fortf tid på mig att ta hand om de ännu icke klara punkterna, börjar med filmtittandet; Astrid Lindgrens Jul. Det känns väldigt retro att få se en sån här text när man slår igång filmen:



Yes, jag (läs: pappa) har rippat en VHS och lagt över på datorn


HM trend

Tydligt tecken på att jag inte läser några modebloggar:

Jag vet inte ens vilken avdelning på HM som avses när någon pratar om HM trend. När nån nämner det nickar jag bara och är glad att jag har gissat mig till att det tillhör damavdelningen. I min HM-värld finns det tre avledningar; dam, herr och barn.

Choklad

Förresten, mer bevis på att jag har de bästa jobbarkompisarna. När Sandra kom in på kontoret idag hade hon med sig en sån här ask till mig:



Fick den som tack för hjälpen för en liten grej jag gjorde åt henne i förra veckan. Om man blir glad? Vi säger så här; sånt här värmer mer än en laptop i knät. Tack fina du!

Det blir lugnt nu

Det har varit mycket jobb den här veckan. För mycket. Ett tag där fanns det väldigt lite ork kvar. Men då finns de där; världens bästa jobbarkompisar som sitter inne på så många värmande kramar, kunskap och pepptalk. Jäklar i min låda vad underbara ni är! Nu är orken, lusten och viljan tillbaka. Pratade idag om hur mycket man lärt sig på en relativt kort tid, men sen så finns det ju vanlig tid och så finns det Prontotid.

Well well, för att helt återfå orken ska det här bli en lugn helg, hämta posten hos mamma och pappa, städa, kanske börja med den där filmredigeringen jag aldrig har tid för, läsa, sova, sy och sparka i lövhögar.

Sitter på tåget på väg hem från Stockholm. Käkat middag med Natalie och pratat strunt över en öl. Härligt, nu känns det som helg.



Öl, vin, chips och mackor blev aptitretare innan mysiga middagen på Sibirens Soppkök.