Det blev fredag, underbar kväll med de sköna damerna från jobbet. Bra snack, bra whiskey sour, bra mat. Vi skulle fortsätta ut sen, men det tar på krafterna att jobba som vi gör i veckorna så jag tog det sista tåget hem.

På lördagen var det födelsedagsförfest hemma hos Johanna. Bra det också, men kan vi inte sluta fylla år nu? Känner mig gammal när vi kan sitta och säga "och kommer du ihåg då för 10 år sen?". 10 år!

Resten av sällskapet åkte till BJ eller hem. Jag går hellre hem än sätter min fot på BJ eller Platina, men igår var jag bara hem och vände efter förfesten för att sedan åka till Smålands, möta upp Tove och Karin + sällskap. Vincent uppträdde och stämningen var på topp.

Råkade hamna på efterfest sen så vid 10-tiden imorse såg det ut som att jag var ute på en "walk of shame" trots att jag inte hade något att bikta.

---

Nu är det söndagkväll och repeatlyssnar på Top 100 Pop Love Songs, ömkar mig i bästa Bridget Jones-stil. Svulstiga popballader om den vuxna kärleken som gör ont, det är avancerad tortyr.

Det finns en låt som är svulstigare än de andra; Meat Loaf med I'd Do Anything For Love. Visst känns det som att man går sönder lite mer för varje gång man lyssnar på den?