Herregud vad trist det är att vara sjuk. Har influensa som inte verkar vara den där typen med knorr på utan en vanlig 48-timmars (peppar, peppar, ta i trä). Hade febern varit högre än vad den är hade jag fått åka till vårdcentralen för provtagning eftersom jag tillhör riskgruppen.

Febern har gått ner lite grann nu på kvällen och jag har tack och lov ingen hosta. Kommer hostan så brukar den gå ner i luftrören på mig och det vill jag verkligen slippa.

Naturligvis blir det ingen träning på några dagar nu vilket såklart känns jättetrist nu när jag har kommit igång med den. Eftersom jag har en förmåga att slarva bort min febertermometer så var jag tvungen att gå till Apoteket när det öppnade för att köpa en ny och trots att jag är hängig, har ont i kroppen och är trött så kändes det skönt att röra sig, tänk vad snabbt kroppen kan ställa in sig på det. Den här gången är jag inte orolig för att viljan att röra sig ska försvinna bara för att jag är tvungen att göra uppehåll några dagar. Med den vetskapen kan jag ägna mig åt den bästa medicinen av allt; sömn.