Det börjar likna ett hem här nu, jag är inte där än men en god bit på väg. Ullis är på mig som en ettrig liten terrier så det är mest hennes förtjänst att det händer något här och snart kommer Emely hem och tar över den rollen (minus ettrigheten). Alla som varit med när jag flyttat vet att det här med att packa ner och upp inte är min starka sida.

Men nu väntar lite varm choklad innan vi ger oss ut i snön och åker till Kista Galleria. Helgnöje på en vardag minsann.