Igår regnade det. Och regnade. Och regnade. Jag läste i tidningen om översvämningar, såg på nyheterna att de varnade för vattenplaning.

Var alltså på helspänn hela dagen (även när jag krypkörde) och kände efter med alla sinnen, då och då sa jag till min lärare "Vad var det där?! Var det vattenplaning?". "Nej du backade bara lite snabbare än 2km/h, jag förstår att det kändes ovant." svarade han bara då.

Mot slutet av dagen började jag slappna av, trots piskande regn som smattrade mot rutan så hade det gått ganska bra och jag hade bara några minuter kvar av dagens sista lektion. Vi skulle ta en sista rondell och sen tillbaka till bilskolan. Jag står och blinkar höger (vid den gräna punkten på bilden) i väntan på min tur att köra in i rondellen. Börjar köra men glömmer bort att jag ska höger och nånstans vid den rosa punkten ropar min lärare "höger skulle du ju!". Istället för att fortsätta ett varv till som en lugn och sansad person blir jag alldeles till mig, svänger höger, och så pang! Där sitter jag fast med framdelen på bilen uppepå mittenrefugen till höger (den blåa punkten) med ett tjusigt koppel av tvärnitande bilar bakom mig. Lika bra att göra sånna här missar i rusningstrafik så att man får mesta möjliga publik ju.





Jag har uppkörning och ca. tre veckor, det känns väl tryggt och bra?