Sådärja, bara knappt tre år senare så har jag äntligen fått tummen ur och framkallat en massa Floridabilder. Det var länge sen jag kollade igenom dem och utav ca 4000 bilder har jag nu lyckats välja ut runt 400 st.

Bara genom att bläddra bland bildmapparna får mig att minnas och jag kan fortfarande känna hur varmt det var i bilen när AC:n gick sönder. Jag vet exakt hur det lät när vi satt framför tven och skrek "Oh my God!" i kör för det var då vi kollade på det där avsnittet av Nip/Tuck när Sean i har sex med sin dvärgkollega. Jag minns hur det kändes att sitta på en marketinglektion och möta lärarens blågrå ögon, börja tänka febrilt eftersom det betydde att man alldeles strax skulle få en svår fråga. Jag minns hur min puld skenade när jag mötte ett vildsvin på min kvällspromenad. Jag vet hur det känns att stå på Fort Myers flygplats, kramas hejdå och gråta så att man tror att hjärtat ska brista.

Jag vet att jag inte behöver några fotografier för att komma ihåg det här just nu, men minnen har en tendens att bli lite luddiga med tiden och då vill jag ta fram mitt album, bläddra i det - le, fundera, säkert gråta en skvätt och då minnas allt lika glasklart som jag gör nu.