Berlin var fantastiskt, mitt sällskap var fantastiskt och Scooter var så in i bomben fantastiskt!

Vi hoppade över hela stan, vi dansade en masse och vi åt och drack gott. Det var den perfekta minisemestern med andra ord.

Nu är jag tillbaka i min banankartonglägenhet. Ikväll kom det en kille från ett elbolag och knackade på dörren. Det där med elleverantör har jag inte hunnit ta tag i än. Har ingen koll på el heller så jag sa till honom att det inte inte krävs mycket för att överyga mig, jag blir bara glad över att jag slipper ta tag i det. Men eftersom jag inte har någon aning om vad jag har nu så måste han göra alla jobbiga kontrollsamtal för att se så att de kan göra mig till kund hos dem. Han visade en massa siffror som t.o.m jag som elnovis förstod och det såg ju himla bra ut (klart det gjorde, de visar ju bara fram det bästa).

Så himla trevlig försäljare det där, vi stod och prata om en massa annat också. Han fick en lägenhetstur bland banankartongerna och sen så pratade vi mat och arbetstider. Stackarn jobbar ju sent och sen så skulle han hela vägen hem till Södertälje (hade jobbat över minst en halvtimme eftersom vi fastande i min hall) innan han skulle hinna äta så jag tyckte synd om honom. Han tyckte också synd om sig själv så det är lite oklart det där om det var jag som bjöd honom på middag eller om det var han som smidigt bjöd in sig själv. Hursomhelst så fick elkillen länsa kylskåpet för jag behöver ju ändå bli av med det som är färskt nu när jag gått över på pulver igen. Så går det till hemma hos mig, är man söt och trevlig elkille får man mat.

Bara win-win det här: Jag slipper fixa med elen - han får en kund. Jag behöver inte ha dåligt samvete för att jag slänger mat - han får gratismiddag.