Vilken härlig kväll det blev! Det började med trevligt minglande, catch up (varför finns det inget svenskt ord för samma företeelse?) med folk jag inte sett på år och dag (med betoning på år), snittar och cava.

Jag hade inga planer på att gå ut, efter elva började jag känna mig lite sliten efter att ha agerat flytthjälp hela dagen, tänkte att midnatt nog skulle bli en lagom deadline för mig. Men hamnade i samtal av den där sorten att tiden bara flyger förbi. Det är en vinst varje gång jag träffar människor som får mig att vika mig dubbel av skratt och slå mig för knäna, sådär som en överspelande skådespelare skulle gestalta gapskrattet.

Det är mer befriande än vilken alkoholdimma som helst och jag skulle tro att det gör underverk för hälsan.

Mera skratt!