Sen ska jag berätta för er hur trevligt det är att åka ångbåt och hur bra Hoffmaestrospelningen på Grönan var men först så måste jag erkänna en sak:

Jag gillar sill. Blev lite chockad när jag insåg det eftersom jag nästan hela mitt liv har gåt runt och hävdat att jag inte gör det (fanns en period när jag var sisådär 3 år och hade sill som favoriträtt, men den gick över). Har pliktskyldigast ätit en liten bit vid midsommar bara för att få den tillhörande snapsen. Men det började med Ann-Maries goda midsommarsill, den gillade jag. Men trodde att det var bara den, ingen annan sill jag kunde tänka mig. Förra helgen åt jag Marits hemmainlagda sill. Också jättegod, tog om fjorton gånger. I torsdags åt jag sill till förrätt och det var då jag förstod vad som hade hänt - jag hade lärt mig uppskatta sill.

Nu sitter jag här och är redo att äta sill och potatis till middag. Himla märkligt eftersom jag gillar, så vitt jag vet, inte kokt potatis heller. Förutom till just sill då.

Tror att ni ska satsa en peng på att det snart kommer flyga grisar omkring er för nu kan liksom vad som helst hända.