Jodå jag dog lite igår. Det var fler än jag som hade anmält att de skulle komma till gruppträningen, men i slutändan så bangade alla så det blev bara jag och upphovsmannen Viktor.

Vi började i ett tempo som var högre än vad jag är van vid. Medan han joggade på och kunde konversera utan problem så hade jag knappt nog syre i hjärnan för att kunna svara. Skojig tjej, jätteroligt sällskap verkligen.

Trots grym pepp (utan den hade jag stupat tidigare) så fick jag ge mig vid Djurgårdsbron. Lite ovant för mig att vara nån som ger upp, men nästa gång ska jag orka några meter till, och sen några meter till, och...ja ni fattar.

ToppLoppet nu på lördag och imorgon är sista gruppträningen i Hagaparken. Då ska vi köra ett genrep på banan. Det blir bra för då kanske jag kan få koll på vart någonstans som det är ca 500m kvar till mål, det är nämligen då det är dags att lägga in högsta växeln. Och nu så vet jag ju att jag inte dör av en högre växel.

Bara nästan.