Jag slits mellan att tänka på hur nöjd och stolt jag kommer vara när den här klänningen är klar och att ifrågasätta mitt eget förstånd över hur jag egentligen tänkte när jag trodde att jag kunde sy den här själv.

Köpte ett möster som är mer eller mindre grekiska för mig. Först så översätter jag vad alla engelska facktermer betyder med ordlistan som medföljde, sen så måste jag googla den svenska översättningen eftersom den i de flesta fall inte säger mig så mycket.

Men det är inte bara gnäll det här, det är ju kul också. Varje gång jag förstår ytterligare en del av mönstret är en vinst (så stor vinst att jag utbrister i ett högljutt "AHA!" för mig själv).

Nu ska jag först sy en "dummyklänning" av ett tyg som jag hade liggande bara för att testa hur det blir och framförallt för att försöka komma på innan hur jag ska göra med fodret eftersom jag aldrig har sytt foder innan. och i bästa fall så får jag ju en till ny klänning på köpet (i ett ganska tråkigt tyg, men den duger i krig).