I påskas när familjen var här så pratade vi kontrollbehov och viljan att planera i förväg. Samtliga familjemedlemmar lider ganska gravt av det här behovet. Att dubbelkolla grejer ligger i vår natur och när det gäller planering så litar jag bara på pappa och det gör mamma också. Wille litar på samtliga familjemedlemmar och pappa litar inte på nån. Vi är alla extremt nyfikna och dåliga på att hantera överraskningar, jag och pappa är värst.

På måndag fyller pappa 60 och vi har bara sagt till honom att hela familjen ska hit till mig i Stockholm i helgen. Mamma har packat hans väska, han har ingen aning om vad som kommer att hända.

Vi andra har excelark (ja, jag sa ju att det var ett sjukt beteende) fulla med all information om helgen (tidtabeller, resvägar, tider, osv) och han har ingen aning. Han håller på att gå sönder av nyfikenhet.

Hehehe, det är som en snäll tortyrkammare det här.